Om relationen mellan beslutsfattare, media och publik talade Bengt Johansson, medieforskare och docent vid Göteborgs universitet. Det var en föreläsning som fångade stort intresse bland åhörarna, inte minst eftersom han gav en rad tips på hur man som beslutsfattare ska förhålla sig till medias makt.
Historiskt sett har maktrelationen mellan politikerna och media växlat över tid. Till en början var det politikerna som styrde dagordningen men under 1900-talets senare del tog journalisterna över allt mer. Några exempel på det är, enligt medieforskaren Bengt Johansson, Kärnkraftsvalet 1979, Miljövalet 1988 och Valstugereportaget i tv-programmet Uppdrag granskning 1991.
På senare tid har politikerna blivit allt bättre på att förstå sig på media och enligt Johansson är exempelvis orsaken till att Alliansen vann valet 2006 helt enkelt att de hade en bra valkampanj.
- Poängen är att det inte är så enkelt att säga vem som styr dagordningen, eftersom media och beslutsfattare är beroende av varandra, säger Johansson.
Han ger också några tips på hur beslutsfattare ska förhålla sig till media. Först och främst ska beslutsfattare inte enbart förlita sig på den bild som media ger. Medias bild är sällan hela sanningen.
- Det är nödvändigt att skaffa sig en egen bild av händelsen genom egen omvärldsbevakning, anser Johansson.
Man ska inte heller tro för mycket på medieeffekter. Det kan se illa ut i tidningen men nyheten kan snabbt blåsa förbi. Som beslutsfattare kan man
också utnyttja medias förlorade makt över dagordningen, genom att blogga, skriva på Facebook och twittra.
Viktigaste av allt är ändå att inte förlora kontrollen över den egna organisationen. Enligt Johansson vet man att man är illa ute när man får veta om förändringar på jobbet genom att läsa det i tidningarna. Så det gäller att hålla koll på sina egna svagheter så att man förberedd när media hittar dem.