Större mobilitet, marknaden och ökad global reglering är tre områden som påverkar svensk hälso- och sjukvårdspolitik. Det säger Marianne Olsson, verksamhetsutvecklare, landstinget Sörmland.
Mobiliteten innefattar bland annat att vi får hälso- och sjukvårdspersonal från andra kulturer och med andra grundläggande värderingar än dem inom den svenska hälso- och sjukvården. Även den ökade migrationen bidrar till förändringar inom svensk sjukvård.
– Migrationen för med sig att vi får människor som finns utanför systemet och därmed inte omfattas av den jämlika vård som vi enligt hälso- och sjukvårdslagen ska ge till hela befolkningen, säger Olsson.
Detta bidrar i sin tur till exempel till att smittsamma sjukdomar som tuberkulos ökar i landet och att det är svårt att lokalisera smittan när inte alla medborgare är inne i systemet.
– När det gäller marknaden så går vi mer mot en kund- och efterfrågestyrning med större andel egen betalning, vilket leder till en ökad ojämlikhet i fördelning av vården. Vi påverkas också av allt fler globala överenskommelser, till exempel i FN:s regi, där vi saknar möjlighet att själva påverka vår sjukvårdspolitik, säger Olsson.
Vad kan den svenska hälso- och sjukvårdspolitiken ta till sig utifrån?
Enligt Christina Wahrolin (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsberedningen, landstinget Värmland, bör vi bli bättre på att ta till oss kunskap utifrån. Vi tenderar att vara nöjda med våra egna lösningar och är lite rädda för att prova nya innovationer. Vi bör också bli bättre på att tala om hur bra vi är på hälso- och sjukvård.
– I Sverige gör vi studiebesök i Bryssel medan de andra länderna påverkar besluten. Vi säger inte utåt hur bra vi är och det har att göra med ett politiskt ledarskap som måste stå för hur bra sjukvårdspolitik vi har, säger Wahrolin.
Christina Wahrolin (S), ordf. i Hälso- och sjukvårdsberedningen, Landstinget i Värmland samt Marianne Olsson, verksamhetsutvecklare, Landstinget Sörmland.
OH-bilder Marianne Olsson (0,6Mb, pdf)