Workshopen om den nya influensan var välbesökt och frågorna var många till smittskyddsläkaren Anders Österlund som redogjorde för hur Norrbotten drabbades av pandemin och hur vi arbetade med vaccineringen. Först gav han en bakgrund till smittspridningen som förklarade varför regeringen fat-tade beslutet att hela befolkningen skulle vaccineras. Den var i juni 2009 som WHO slog fast att vi står inför en pandemi, det vill säga en stor smitta mellan människor. I folkmun kallades smittan för svininfluensan men den nya influensan heter egentligen A(H1N1). Orsakerna till att smittan spreds så snabbt är dels att vi inte haft H1- viruset i omlopp sedan tiden för spanska sjukan som bröt ut 1918 och dels att vi reser runt i världen på ett annat sätt nuförtiden.
Den nya influensan A (H1N1) nådde Norrbotten i oktober. En innebandyturnering i Sundsvall spred smittan till skolorna i Skellefteå och Piteå för att sedan nå resten av norra Sverige. Smittan slog därmed till tidigare i norr än i söder och det har haft betydelse för resultatet av vaccineringen av befolkningen.
- I Norrbotten har vi vaccinerat 62 procent av befolkningen och det får vi vara nöjda med. Om man dessutom lägger till att 10-15 procent av befolkningen haft influensan, så är det inte troligt att en eventuell andra våg skull få fäste, säger Österlund.
Möjligheten att boka tid för vaccinering via webben är en av de saker som fick stor genomslagskraft, det visar inte minst besöksstatistiken för Norrbottens läns landstings webbplats. Den största utmaningen vid vaccineringen av befolkningen var informationen och därför lades mycket tid och pengar på detta. Bara i Norrbotten har informationen kring vaccineringen kostat drygt en miljon kronor.
- Inom kort ska det göras en nationell utvärdering av vaccineringen i Sverige och det ska bli spännande att se vad vi kan lära oss av andra, säger Österlund.
Jan Åke Simonsson, sjukvårdspolitiker, Västra Götalandsregionen, Örjan Garpenholt, hälso- och sjukvårdsstrateg, Örebro läns landsting.