|
|
Nyhetsbrev från Nätverket Hälsa och Demokrati samt Nätverket Uppdrag Hälsa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
NHD Nätverksgrupp 26 september
26 september träffades Nätverket Hälsa och demokrati för att utbyte erfarenheter kring missbruk och beroende. Direktören för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Håkan Leifman, presenterade en studie om vilket stöd barn och unga till föräldrar i missbruksvård får. Håkan lyfte bl a upp det faktum att vi väldigt ofta fokuserar på den med beroende och glömmer bort de oskyldiga närstående. Lars Hansson, nationell tullspecialist bidrog med nya kunskaper om användning, smuggling och försäljning av bland annat narkotika, så kallade hälsofarliga varor och dopningsmedel. Lars visade bl a med en stor tydlighet hur nya substanser leder till att oerhört små mängder utgör en enorm möjlighet till inkomst. 128 gram av en av drogerna blir 256 000 doser (att jämföra med 128 kg cannabisharts). Gemensamt har Örebro läns landsting, kommunerna, Polisen, Vägverket, Kriminalvården och brukarorganisationerna formulerat en länsstrategi, ”Örebro län för en drogfri trafik” (ÖLDT). ÖLDT rymmer aktiviteter som genomförs av fler huvudmän i samverkan. Många län arbetar med frågan men Örebro har fått i uppdrag att utvärdera om arbetssättet i länet ger några påvisbara samhällseffekter. Lars Kjellin, docent och forskningsledare vid Psykiatriskt forskningscentrum kunde, trots att studien är i sin lina, dela med sig av några tidiga resultat.
Läs minnesanteckningarna
|
|
|
|
NUH Nätverksgrupp 25 september
Stora förändringar har skett inom hälso- och sjukvården det senaste decenniet. Fokus har bla legat på tillgänglighet, jämlik vård, resursomfördelning och prioriteringar med utgångspunkt i befolkningens behov. En av de stora reformerna/ förändringarna är införandet av vårdval – hur blev det?
Anders Anell, professor vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet besökte Nätverket Uppdrag Hälsas nätverksgrupp den 25 oktober för att prata om vårdvalets utformning och konsekvenser i primärvård och specialiserad vård baserat på sina egna och andras studier. Vilka effekter/ konsekvenser kan man se idag för befolkningen och för landstingen. Blev vården exempelvis mer jämlik för medborgarna? Sker undanträngning och självstyrande prioriteringar som landstingen fått att hantera?
Vid samma tillfälle medverkade också Britt Arrelöv, medicinsk rådgivare och verksam vid programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms Läns landsting för att delge oss hur arbetet fortskrider i landstinget där man som bäst arbetar med att genomföra generalplanen för Framtidens sjukvård. Utgångspunkterna är behoven ur ett befolkningsperspektiv och att utifrån dessa få till en vård som fungerar som en helhet runt patienten. Ett nytt begrepp är nätverkssjukvård - som är precis vad det låter som – att vården ska fungera som en helhet i samverkan kring patienten.
Under dagen så gavs också tillfälle att ge en inblick i det utbildningsmaterial som Nätverken arbetat fram och som, med Nätverkens perspektiv i fokus, riktar sig till förtroendevalda i landstingen och regionerna samt ett kort samtal kring vår hemsidas utveckling och användning.
Läs minnesanteckningarna
|
|
|
|
Vilken ojämlikhet är mest rättvis?
Inom ramen för Uppdrag Välfärd - ett forskningsprojekt om hur vi ska utföra, organisera, styra och utvärdera framtidens välfärdstjänster - har professor Anders Anell gett ut rapporten Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård.
Rapporten resonerar kring och ställer frågor om de allt högre krav som ställs på hälso- och sjukvården avseende patientinflytande. Även om patientinflytande bidrar till förbättrad hälsa och lägre kostnader, kan det i andra sammanhang finnas motsättningar mellan enskilda patienters och brukares önskemål om viss behandling och mer prioriterade behov både i befolkningen och hos enskilda patienter. Detta måste hälso- och sjukvården förhålla sig till.
Läs rapporten "Vilken ojämlikhet är mest rättvis?"
|
|
|
|
Få insatser till barn i familjer med missbruk
Barn med missbrukande föräldrar får stödinsatser först när de själva får problem. Det visar en studie som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, presenterar idag. Undersökningen som ligger till grund för studien har genomförts genom kartläggning av föräldrar inom missbruks- och beroendevården.
CAN har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om fördjupade analyser av data som samlats in vid en kartläggning av föräldrar inom missbruks- och beroendevården. Den första rapporten utifrån materialet, som publicerades i mars i år utgjorde en viktig utgångspunkt för de två kommande rapporterna i och med att vi där gjorde en bedömning av materialets användbarhet och framförallt en estimering av hur många barn som har en förälder med missbruks- eller beroendeproblematik. Denna den andra rapporten har fokus på dessa barn; hur de mår och vilka som får stöd. Rapport tre kommer ha fokus på föräldrarna.
Läs rapporten Barn till föräldrar i missbruks- och beroendevård – en kartläggning av hur de mår och vilka som får stöd
www.can.se
|
|
|
|
Ny rapport från SKL om hälsa och jämlikhet
Kartläggning av hur jämlik och hälsofrämjande vård beskrivs i landstingens och regionernas styr- och uppföljningsdokument 2013.
Uppdraget var en del av SKL:s arbete med jämlik och hälsofrämjande vård 2013. I rapporten redovisas även en kartläggning av revisorernas granskning av landstingens och regionernas jämlika och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Förhoppningen är att rapporten ska kunna stimulera till fortsatt diskussion och utveckling av arbetet med hälsofrämjande och jämlik vård i landsting och regioner.
Läs ner rapporten Hälsofrämjande och jämlikhet
|
|
|
|
Nyhetsbrevet från Nätverken förmedlar nyheter från Nätverkens, medlemmarnas och samverkanspartnernas arbete. Har du tips eller synpunkter, kontakta koordinator Anne Bylund 0705-67 83 90 eller Sofie Edberg 0703-49 72 40.
|
|
|
|
|
|
|